Sedan några veckor tillbaka har jag efter mycket slit och långa arbetstimmar debuterat som romanförfattare. Panteon är först och främst ett skönlitterärt verk, med fiktiva karaktärer i ett fiktivt landskap, men saknar inte för det tydliga inslag av filosofiska och metapolitiska funderingar och analyser. Den kan troligtvis sorteras under fantasy, eller måhända dystopi, och följer protagonisten Walters äventyr genom en surrealistisk värld där byråkrati, korruption och brutalitet dragits till sin spets. Såhär sammanfattas handlingen på baksidan:
”Redan i unga år valde Walter att lämna en värld av svekfulla människor för att isolera sig hos ortens eremit, den långt äldre Herr Karlsson, på herrgården Karls Lilja. I stillsamheten, bland blott växter och djur, lever de båda ett liv fritt från krav, bekymmer och förväntningar. Men en natt somnar den ålderstigne Herr Karlsson hastigt in och förutsättningar för den oerfarne Walter förändras plötsligt radikalt. För första gången på 33 år lämnas han att klara sig helt ensam, och som om det inte vore nog; mitt i oron, sorgen och tristessen hemsöks han av allt mer besynnerliga drömmar. En mystisk man iklädd horn besöker honom om nätterna och försöker övertala honom att inträda genom ett magiskt hål i källaren. Vad vill dessa underliga drömmar säga honom? Och är det just bara fantasier?
Walter kastas snart in i något han knappast kunnat föreställa sig. Plötsligt befinner han sig i en okänd värld präglad av svek, brutalitet, byråkrati, paranoia och absurditet, utan en aning om hur han ska återvända hem. Metropolen är ett samhälle som styrs med järnhand av ett hänsynslöst parlament som bunkrat upp sig, osynliga för den vanliga människan och utom räckhåll, inne i ett gigantiskt palats, medan världen utanför förfaller under deras styre. Walter inser snart att hans diplomatiska natur och godtrogna föreställningar sätts på sin spets, mitt ibland ett snår av lögner och konspirationer.”
Boken kännetecknas av sin mörka humor, ett högt tempo, sin unika miljö och inte minst den polemik och de tankeväckande dialoger som presenteras via de olika gestalterna som bebor Metropolen. Vi får bland annat bekanta oss med den cyniska och konservativa pragmatikern William, den revolutionära och religiösa idealisten Kasper, den hänsynslösa nihilisten Thrasymachos, den sofistiska/relativistiska ”Prästen”, och många fler.
”- Är inte människan själva målet? sa jag.
– Usch, snälla Walter, sådan antropocentrism är bara pervers. Ideal är eviga, människor är förgängliga. Vi är en liten prick i en enorm tidsrymd.
– Som ett ”kugghjul” i en fabrik?
– ”Kugghjulen” är en parafili för sig självt, men i huvudsak ja.
– Så du skulle även kunna döda de oskyldiga för att nå dina mål?
– Om det är av nödvändighet. Men tro inte att jag skulle njuta av det eller göra det utan skrupler.
– Mord på oskyldiga, är det rättvisa?
– Vem har talat om rättvisa? Rättvisa finns, men inte i denna profana värld. Rättvisa är en gudomlig egenskap som bara gudomar och halvgudar är bekanta med och kan utföra.”
Fragment från dialog mellan Walter och Kasper
Panteon kan läsas som ren spänning och underhållning, men för den reflekterande läsarna gömmer sig också en djupare symbolism mellan orden och en kritisk ton mot idéer, system och tankemönster vilka är lika aktuella i vår verklighet som i Walters. Under resan genom sidorna behandlas allt från terrorism och polarisering till byråkrati och politiker.
”Harald Q4 såg ut som en typisk schackrare, en sliskig bilförsäljare i någon obetydlig amerikansk småstad. Bakåtlutad satt han och masserade en obefintlig tofs till mustasch. Den runda magen fick nätt och jämnt plats mellan bordet och den stackars slitna kontorsstolen som han tryckte ner med sin korpulenta kroppshydda. Han bar en lila kostym; troligen en billig kopia av något märkvärdigt märke. En kalufs nästan lika obefintlig som mustaschen var noga överkammad från vänster till höger i ett försök att dölja en kal hjässa.
På skrivbordet framför honom låg en döende cigarrfimp i ett askfat och pustade ut sina sista andetag genom en strimma rök som steg mot taket. Hela rummet talade om en man med löjligt megalomaniska självbild; väggarna pryddes av uppstoppade troféer och målade porträtt på kejsarliknande gestalter med snofsig uppsyn. Att kontorets storlek däremot var mer av ett kyffe än ett palats tycktes inte bekomma honom. Åt mig hade han vänligt satt fram en pall med ben knappt högre än taxens.”‘
Walters möte med den korrupta och nonchalanta tjänstemannen titulerad HQ4
Inspiration till verket inföll huvudsakligen av Jüngers ”På marmorklipporna” och Manns ”Bergtagen”, men en rad influenser går att finna i verket, och inte då minst Kafka. Vill man läsa Panteon går boken just nu att finna i bl.a. Adlibris och Bokus sortiment och på BoD:s bokshop, både som e-bok och inbundet exemplar. Utdrag går också att finna på Google Books för den som är nyfiken, men fortfarande tvivlar.
occidentfaust 