(Ännu en) valanalys: Landsbygd mot storstad

På valresultatet har givetvis följt en mängd analyser, teorier och kommentarer. Stefan Löfven står inför uppgiften att bilda regering ur ett parlamentariskt kaos. Sverigedemokraterna blir som förväntat tredje största parti med nära uppemot 13% av rösterna. Men vad gäller rampljuset tycks man som vanligt vara ohotad etta. Uppstickaren Feministiskt initiativs möjlighet att få flytta in i riksdagen gled ur händerna och innerstadskoncentrerade Miljöpartiet var aldrig riktigt med i matchen om tredjeplatsen. Vill man lägga en klassaspekt, eller kanske snarare ett landsbygd-gentemot-storstad-perspektiv som Joakim Lamotte, så slutade valet med stark fördel för landsbygds- och förortsbor. I en kritisk debattartikel försöker journalisten Lamotte nämligen belysa valet ur perspektivet av just dessa motpoler.

”I en tid när inte ens landsbygdsprofilerade politiska partier tar landsbygden på allvar, och när journalistkåren gör reportage om allt annat än situationen för människor på landet, så är det klart att det börjar sticka i ögonen på folk.”

Artikeln är kritisk mot den journalistkår han själv är del av och förs fram med stundtals raljant och småelak ton. Men hur Lamotte än vill distansera sig från den försmädliga innerstadskorrespondenten med ideologiskt ankare i vänsterinfluerade värdeteorier, så lyckas han inte helt befria sig från sitt eget medelklassbias. Bilden av landsortsbon blir en stereotypifiering; en bittert ensam medelåldersman eller frånskild småbarnsmor som halvt försupen vänder sig bort från rationalitet och bildning när det lokala varvet håller på att lägga ner och arbetslösheten sprider sig i bygden. I sanning är svenska väljares rörelse knappast så bunden till rurala småkommuner som här ges sken av. Bara här i Malmö finns relativt centralt belägna valdistrikt som Bellevuegården och Almgården där partier som SD står stadigt över 20%, samtidigt som innerstadsaristokratiska dito som F! och MP saknar fäste. I vår tid är tryggheten på arbetsmarknaden obefintlig, samtida med att ditt hemområde blir allt mer betydelsefullt för din livskvalitet, men möjligheten att bosätta sig var man vill ytterst naggad i kanten. Parallellt centrerar sig dessutom näringslivet allt klarare kring större städer på bekostnad av den lokala industrin eller butiken. I kontexten av politikens förutsättningar blir vissa aspekter allt mer betydande för dess framtida linje och därmed sympatisörer. En politik som syftar till att bestraffa pendlare, försummar lokalt föreningsliv, försämrar villkoren för redan socioekonomiskt svaga områden genom exempelvis ökad immigration av svårintegrerade grupper, begränsar kommuners självbestämmande, samt fokuserar och satsar resurser på frågor som lockar begränsade grupper akademiker i storstadsregionerna, försätter partier på en kant av klyftan mellan, inte bara landsbygd utan även förort, och innerstad.

Men det är tveksamt om hela svaret kring varför storstadens kärna röstar så annorlunda än landsbygdens småsamhälle går att hitta enbart i de konkreta politiska förslagen. Sverigedemokraternas aldrig avstannande framgångsvåg har sin grund i ett skickligt mobiliserande av en folkrörelse ämnad att stävja elitismen kring politiken och bryta hegemonin från storstadsorienterade akademiker. Ibland talar man rentav om specifika Stockholmsområden som bunkrar för en elit som själva placerat ut ideologiskt sprängämne runt om i landet. Konflikten mellan landsbygd och storstad har en historia som är lika gammal som uppkomsten av stad och by, men dess form är tidstypisk. I den urbana miljön frodas reform- och förändringsvilja, idealism och utopi – här har ideologierna sitt epicentrum. Över den rurala miljön ligger ett hölje av konservatism, bevarandet av det pittoreskt enkla, traditionen och behovet av närhet till naturen. Avståndet mellan de två sortens själsliv blir tydligt synligt i både retorik och pragmatik. Vad som däremot kanske är unikt i vår tid är (inner-)stadsmänniskan maniska strävan att förinta bygden, och däri också dess själs sentimentala natur, romantiken för byn och den lilla människans känslomässiga band till sin egen traditionella identitet. Nationell och kulturell orientering blir här sjukdomstillstånd som ska botas medels globalism och kulturförnekelse, liksom stadsmänniskan sägs botat folklore och religion. Den myllrande civilisation med människor från världens alla hörn blir idealet inte bara för staden utan för hela landet.

Med de ökade möjligheterna till högre studier och tillströmningen till landets akademiska läroverk, i kombination med upphöjandet av borgerskapets rationella paradigm sedan upplysningstiden, förbättrade landsortsborna sina möjligheter till individuell frihet samtidigt som de undergrävde sin egna kollektiva existens. Ironiskt nog innebar också inflyttandet från fabriken eller gården till universitetet att läror som i grunden utformats rationellt av stringenta akademiker fick uttolkningar byggda på mysticism och fatalism. Med introducerandet av Hegels dialektik i den politiska filosofin tycks gränserna mellan rationalism och idealism sakta ha suddads ut och på så vis lämnat spelrum för hybrider som marxistisk historicism. ”Är” och ”bör” växer samman och förväxlas. Idag formuleras hatet mot den arkadiska människan som en kritik gentemot irrationalismen. Men det är i grunden en kritik som har väldigt lite att göra med den ursprungliga borgerliga rationalismen och liberalismens traditionella idé om att förnuftet kan vägleda oss till samma slutsatser och handlingsprinciper. Snarare är det en kritik mot existensen av den utanför städerna utbredda konservatism som utgör antites till (inner-)stadsmänniskans sinnebild över vad som är rationella ideal. Ur samma sinnebild blir antitesen motsatsen till förnuftigt och rätt, därmed oförnuftig och fel. Härlett ur detta måste således en person som omfattar antitesen antingen (a) sakna tillräcklig kunskap eller (b) medvetet sträva efter det felaktiga, således vara ond. Till följd möts vi dagarna efter valet av ett myller av valanalyser som försöker, snarare än att diskutera faktiska skillnader i värderingar, utreda varför så många har uppfattningar som är fel.

Men kanske ska vi inte vara så pessimistiska enbart. Vi är många som frustrerat kämpat vid sidan för att öppna upp den svenska debatten som stagnerat allt mer i form av cementerade uppfattningar kring värdegrund och ideal som saknar utrymme för kritik i den offentliga miljön. Jag vet inte om SD eller något annat parti skulle kunna förändra denna process, men sannerligen har Sverigedemokraternas framfart blivit en dolkstöt för etablissemanget delvis signerat väljarna i de mindre kommunerna. I efterföljden kan vi se en del närmanden från enskilda politiker. Speciellt inom Kristdemokraterna har ett visst intresse tänds. På sin blogg erbjuder KDU:s vice ordförande Ardavan Khoshnood läsaren en längre analys över sin syn på Sverigedemokraterna, och tar däribland även upp en del andra inlägg och uttalande från andra inom partiet. Han motsätter sig synen på SD som ett rasistiskt parti och problematiserar behandlingen av partiet utifrån demokratin. Vi har i dagarna även kunnat ta del av kritik mot den förda migrations- och integrationspolitiken av KDU:s ordförande Sara Skyttedal.

På ett mer allmänpolitiskt plan väntar nu svåra förhandlingar i riksdagen. Socialdemokraterna, med Stefan Löfven i toppen, bildar i nuläget regering med Miljöpartiet som tidigare samarbetat med Alliansen, men nobbar Vänsterpartiet. Svårigheterna med att skapa regering utan att involvera SD har fött diskussioner över tidigare blockgränser. Hittills tycks man inte nått fram till någon lösningen man är nöjd med, men spelet går vidare. För den partipolitiskt intresserade väntar fortfarande mycket att följa. Oavsett utfall fortsättar den metapolitiska kampen parallellt.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Politik

2 responses to “(Ännu en) valanalys: Landsbygd mot storstad

  1. Marianne

    Bellevuegården?

  2. André kan du vara snäll och kontakta mig på andre.juthe@morgonbladet.nu jag skulle vilja diskutera en sak med dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s