Den eviga frågan om Jaget (och Duet)

Frans_Hals_-_Portret_van_René_Descartes

René Descartes, 1596 – 1650. Bild från Wikipedia.

Skalar man ner filosofin till den mest grundläggande kärnan hamnar man på den eviga frågan: Varför är jag jag? Eller kanske mer utvecklat: Varför existerar jag och varför befinner sig min existens i just denna kropp, denna position för perspektiv, har mitt namn och är som jag är? Gäckandes filosofer sedan antiken, men kanske än mer relevant idag när skapandet av artificiell intelligens tycks stå för dörren. ”Cogito ergo sum” – Jag tänker alltså finns jag – är en filosofisk sats yttrad av den franske filosofen René Descartes under 1600-talet, som än idag är en av de mest kända satserna. Descartes pekade på att det enda vi verkligen kunde känna till är det egna jagets existens. Det går nämligen inte att tänka utan att tvivla, och kan du tänka måste du existera. Människans reflektionsförmåga blir stöd för det egna jagets existens, men bara just det egna. Duet så som den andres jag blir en öppen fråga. Inte heller erbjuder satsen något svar på ontologiska frågor som rör det våra sinnen upplever. Descartes menade att vi inte kan veta om sinnesintrycken är verkliga eller förledande. Bara vid existensen av ett högsta väsen som står över fysiken, och således inte kan förledas av sinnen, kan det finnas ett medvetande som med säkerhet observerar verklighetens beskaffenhet. Med andra ord blir Gud garanten för en objektiv realitet och det främsta undersökningsobjektet för den som vill få svar på ontologiska spörsmål. George Berkeley valde att dra motsatta slutsatser utifrån ”cogito ergo sum”. Istället för att peka på den immateriella jag-upplevelsen och använda Gud som bevis för existensen av materia bortom enbart subjektets sinnen, pekar han på just våra sinnen, perceptionen av omvärlden som det enda vi kan veta är verklighet. Gud skapar människans förnimmelser, vad vi ser som verklighet, och bortom dessa förnimmelser finns inte stöd för någon materia. Till skillnad från Descartes dualism som delar upp världen i ande (immateriellt) och kropp (materiellt) menar Berkley att kunskapen stannar vid det immateriella.

En inte helt obesläktad filosofi är den av grekiskans Solus (ensam) och Ipse (självt) sammansättning benämnda Solipsismen. Förenklat uttryckt, det enda som existerar är jagets egna upplevelser. (Observera här att det i ontologiskt mening alltså inte blott rör sig om kunskapen om verkligheten utifrån de egna upplevelserna, utan att enbart de egna upplevelserna är vad som faktiskt existerar). Den med andra ord för många hiskeliga tanken att man är alldeles ensam i världen, att människorna och alltet runtom bara är blotta projiceringar av ditt medvetande. Solipsismen brukar ursprungligen tillskrivas sofisten Gorgias som levde kring 400-talet före Kristus. I sin avhandling The nature of nonexistent beskriver han sin teori enligt följande:

1. Ingenting finns;

2. Även om något finns, kan ingenting vara bekant om det; och

3. Även om något kan vara bekant om det, kan kunskap om det inte meddelas till andra.

Är då denna filosofi meningsfull i praktiken, eller meningslöst bryderi, enbart att kittla vår hjärna att bege sig ut i existentialismens gränslösa universum? Den moderna moralfilosofin har till stor del kretsat kring interaktioner med andra människor, eller ibland gentemot ett samhälle i mer abstrakt betydelse. Den mer jag-intriktade dygdetiken som går att återfinna inte minst hos Aristoteles förlorades vid monoteismens inträde, och aldrig hämtat sig sedan dess. Vissa moderna moralteorier som utilitarismen sätter till och med egenintresset i bakgrunden för total lyckomaximering, och det kristna arvet hyllar altruismen. Utgångspunkten i den praktiska filosofin är att vi lever bland andra subjekt med vilja och känslor som påverkas av vårt val av handlande, må vara att Descartes eller Gorgias brasklappar inte kan förkastas.

Men vad är då jag-subjektets roll i förhållande till de andra? Frågan har genom tiderna stötts och blötts, inte minst är den aktuell idag, individualismens högtid. Kan vi utforma vårat Jag genom fri vilja, eller är vi bundna av osynliga bojer i form av normer och föreställningar synonyma med vår kultur och tids. Nietzsches bidrag till filosofi; den aggressiva polemiken mot kristendomen och våra moralföreställningar, teorierna om övermänniskan – har präglat vår tids tänkande och dekonstruktion, från 1800-talet till än idag. Influerad av nietzscheanismen presenterar Ernst Jünger i sina verk Anarken – en individ som slår bort tidens föreställningar och likt katten lever utifrån egna moraliska koder, trivsamt i sin egen ensamhet blickandes utifrån mot ideologiska ramverk och moraliska imperativ. I boken Över linjen diskuterar Jünger sina teorier om anarken med en av dåtidens inflytelserika tyska filosofer, Martin Heidegger, som kritiskt menar att Jaget inte kan särskiljas från det vara som det kastats in i. En intressant, men bortglömt verk att rekommendera, om än Heideggers språkbruk kan skrämma bort även den invigda.

Jagets ontologiska, så väl som epistemologiska natur, är kanske det mest diskuterade och grundläggande problem inom filosofin. Men idag kanske inte alltid något man lyfter fram i en värld där medborgarskap och mänskliga rättigheter konkretiserat subjekten som individer. Ämnet är ett brett och går föga att summera i blott ett inlägg. Men min förhoppning med detta inlägg är att kunna ge en viss ingång till att läsa vidare om för den som intresserar sig för frågan. Inte minst i en tid där individen blivit så central.

Annonser

1 kommentar

Filed under Filosofi

One response to “Den eviga frågan om Jaget (och Duet)

  1. Jag tycker att det är en mycket fin ingång för vidareläsning i frågor om individualism som du presenterar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s