Genotyp och miljöfaktor – Vad avgör vår personlighet?

En fråga som är ständigt kontroversiell och omdebatterad är den inom psykologin relevanta frågeställningen rörande miljöfaktor (environment) respektive genotypens (genetiskt arv) inverkan på fenotyp (inom psykologin beteckning för olika former av karaktäristiska ”traits”/egenskaper). Inom exempelvis genusvetenskapen betonar man den förstnämnda faktorn, medan den senare betonas i exempelvis sociobiologi. Förhållandet är inte enkelt att konkret fastslå utifrån studier då validiteten blir låg, och det är närmast omöjligt att bedöma huruvida det enskilda draget är resultat av omgivande miljö eller något medfött, annat än i generaliserade hypoteser. Vad man kan betrakta är med andra ord hur starkt en viss egenskap korrelerar med en viss miljö eller till hur stor grad egenskaper återkommer från förälder till barn. Exempelvis har man genom detta funnit att barn till missbrukare tenderar att i större grad själva hamna i missbruk, eller att personer från socioekonomiskt sämre förhållande oftare begår brott. Detta ska dock inte, vilket ofta görs, tolkas som att det går att fastslå ett logiskt samband mellan förhållande A och egenskap B (exempelvis att en person är kriminell därför att han kommer från en fattig miljö, eller att han är alkoholiserad därför att föräldrarna uppvisade ett liknande beteende). Vad som däremot kan gå att finna är att där råder en så stark korrelation att resultat är signifikant och påvisar en trend (en person från en fattig miljö är mer statistiskt benägen att bli kriminell / en person som har alkoholiserade föräldrar löper statistiskt större risk att själv hamna i missbruk).

Vad som dock kan vara av intresse för den som intresserar sig för genotypens betydelse för vårt beteende har det gjorts studier som undersöker åtskilda monozygota (enäggstvillingar), respektive samlevande dizygota (tvåäggstvillingar), vilka i stort sett samtliga visat på större likheter mellan monozygota tvillingar som växt upp separat än dizygota som delat miljö. Som pionjär vad gäller forskningen kring tvillingar bör nämnas den annars ökända Sir Franics Galton (av många tillskriven som grundare av eugeniken). Idag kanske den mest slående undersökningen kan lyftas fram som bedriven av T.J. Bouchard i slutet av 1970-talet, då man kunde konstatera en rad häpnadsväckande likheter mellan ett sedan födsel åtskiljt tvillingpar (så kallad twins reared apart-study)*

Men även inom tvillingstudier uppkommer viss svårighet att fastslå konkreta slutsatser. Att få två personer att dela identisk miljö är i stort omöjligt. Även för det par som växer upp i samma familj, är av samma kön och går i samma klass, kommer där högst troligen finnas element som skiljer sig åt i miljö. Små skillnader i föräldrar syn på sina barn, självvald umgängeskrets, enskilda händelser osv osv. Ett slutgiltigt svar på frågan kring genotyp och miljö kommer vi kanske aldrig nå. Vad vi däremot kan peka på är starka korrelationer mellan dels personer med delad genetisk uppsättning och dels mellan personer som delar miljömässiga faktorer. En ödmjuk hållning är möjligtvis att lyfta fram balansen dessa två emellan. Men vad som troligare är fallet är en kombination där miljömässiga faktorer svarar till genetisk benägenhet, och att vad som uppkommit hos föräldern genom miljö kan sätta spår i arvingens genetik. Inte minst är detta en vanlig slutsats när man undersöker missbrukarproblematik så som alkoholism.

En het fråga de senaste decennierna är också den mellan IQ och genetiskt arv, eller etnicitet och personlighetsdrag. Studier kring intelligenskvot i olika länder har bedrivits och visar på olika resultat i skilda delar världen. Men det är omdiskuterade resultat, ofta ifrågasatta gällande hur de ska tolkas. Även här gör sig påmint diskussionen kring miljö, så som utbildningsmöjligheter, och genetik så som arvet efter föräldrar med låg IQ. Problematiskt nog, om hypotesen kring att fenotyper ofta kombinerar genotyp och miljöfaktor stämmer, kommer därmed förbättrade förutsättningar gällande miljö inte få direkta konsekvenser, utan på sin höjd långsiktiga nerslag. I värsta fall kan det ta generationer innan nivellering fullgjorts mellan två individer ur vitt skiljda genpooler, även om kulturella och socioekonomiska differenser marginaliserats. Det bör råda försiktighet i att dra långtgående slutsatser om så generaliserade grupper som etniska folkgrupper (variationen traits är troligen rentav större inom gruppen än mellan grupper), men kanske är det ett viktigt förbehåll i en värld där migration blir allt mer omfattande.

Frågor som rör beteendevetenskap och psykologin är ofta omdiskuterade och bör nötas fram och tillbaka, med en viss ödmjukhet om disciplinens evidensmässiga begränsningar. Samtidigt bör beaktas de risker som medföljer en allt för strikt syn på vetenskap utifrån politiska paradigm, så som i början av 1900-talet och som i viss mån återkommer idag, med grenar som genusvetenskap där genotypiska förklaringsmodeller godtyckligt utesluts.

*= http://www.washingtonpost.com/wp-srv/national/longterm/twins/twins2.htm

Annonser

4 kommentarer

Filed under Psykologi

4 responses to “Genotyp och miljöfaktor – Vad avgör vår personlighet?

  1. äng

    Ett kort svar är att olika förklaringskomponenters tyngd varierar för olika traits. Det är komplicerade samband mellan miljö och arv, t.ex. kan en individ påverkas av en viss situation på sätt A, medan en annan individ (med annat arv) påverkas av samma situation på sätt B.

    Generellt så leder jämförelser mellan mer disparata miljöer till att resultatsskillnaden som kan härledas till arvet är en mindre andel (än mer lika miljöer). Om vi nu talar IQ så är undernäring och jodbrist betydelsefulla miljöskillnader. När de eliminerats har arv större andel av resultatskillnaden.

    Ja, om beteendegenetiken, sociologiska, psykologiska och andra processer som som påverkar mänskligt beteende och utfall skrivs det tusentals böcker om.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Heritability

    Om man insett begränsningarna med standard social science model och dess alltför stora försök att förklara verkligheten så borde akademikernas verk inom Hereditarianism vara intressanta att läsa om. https://en.wikipedia.org/wiki/Hereditarianism

    Rasifieringsförespråkare hävdar ibland att olika grupper presterar på ett visst sätt endast samhället förväntar sig det. I det sammanhanget är det kul att påpeka att i en transracial adoptionstudy sätt gjordes ett misstag och föräldrarna fick höra att barnen var svarta, när barnen egentligen var hälften svarta/hälften vita. Barnen beteende sig enligt gruppgenomsnittet för deras arv, inte gruppen som samhället trodde att de tillhörde.
    Tyvärr gjordes misstaget på så pass få barn (12) att rönet inte har någon större tyngd. Jag läste att någon ansåg det vara oetiskt att medvetet uppge fel ras/etnicitet för föräldrarna, men man kan ju hoppas på fler och större studier på området.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Minnesota_Transracial_Adoption_Study

    Sen kan jag tänka mig att stereotyper ofta förstärker redan betydelsefulla grupperskillnader i arv när det gäller t.ex. IQ.

    • Intressant! Jag tror jag läst om studien faktiskt vid något tillfälle, nu när du nämner det. Det skulle vara intressant om man gjorde en uppföljning där man studerar deras barn och ser om det gett ytterligare avtryck i genetiken.

  2. äng

    Någon som länkarna utelämnar är Robert Plomin som forskar inom beteendegenetik och utbildning. Inspelad för länge sedan, men nyligen upplagd. https://www.youtube.com/watch?v=TUCkylLAxK0

  3. ”Variationen traits är troligen rentav större inom gruppen än mellan grupper”. Ja, så är det, men det har aldrig varit ett substantiellt argument mot att skillnader mellan grupper föreligger eller kan föreligga.

    ”Om vi nu talar IQ så är undernäring och jodbrist betydelsefulla miljöskillnader.” Har en del trott ett bra tag ja, men det finns mycket som tyder på att så inte är fallet. Läs James Flynns bok Are we getting smarter? (2012) för en utläggning om det, även om specifikt jodfrågan för hållas något mer öppen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s