Drömmar

Bild

Ordet ”dröm” har både i svenskan och engelskan en dubbel innebörd. Delvis associeras drömmar med ett slags visuellt fantasitillstånd som inträder under REM-sömnen, å andra sidan med en form av svåruppnåeliga visioner. Jag känner föga till ordets etymologi, men kanske är distinktionen i betydelse inte så radikal som man vid första anblick vill tro. Vid en enkel sökning kommer inte mycket mer fram om begreppet än att det härstammar från det urgermanska ”draumaz” med liknande innebörd.

Drömmen så som mentalt tillstånd under sömnen tar sig otaliga uttryck. Fantasin tycks obegränsad och fabricerar världar och bilder som bryter mot logik och form. I konsten tar den sig uttryck i surrealism, och anknyter till psykoanalysens teorier om det undermedvetna. Både inom film och målad konst är en spegling av en drömvärld ett återkommande tema. Den japanska regissören Akira Kurosawa regisserade 1990 filmen ”Dreams” som en form av hyllning till drömmarna, skildrandes olika drömsekvenser han självt drömt. Liknande, om än inte så uttalat, filmer som speglar det drömlika tillståndet finns i flera former, drivande oss bort en stund från den vardagliga symmetrin. Varför inte här exempelvis nämna Alejandro Jodorowsky ”Holy mountain” eller någon av Tarkovskijs alla magiska filmer. Bland den målade konsten finns en oerhörd mängd bidragande konstnärer, inte minst att nämna Picasso och Dali. Formernas gränser förflyttas, objekt sätts in i för oss ologiska sammanhang och suggererande fantasifoster växer fram och fascinerar oss.

Säkerligen finns vetenskapliga rön som bryter förtrollning, men detta är inte menat att vara en neuropsykologisk analys, utan en fundering kring det imaginära. Den avslöjar en sida av oss som otvetydigt tycks lockas av, inte bara det okända, utan det gränslösa. Liksom att jämföra med Platons grottliknelse uppfattas det perceptionella som en begränsad verklighet, medan tankens värld blir den oändliga helheten, till stor del outforskad och okänd. Som en ytterliggare dimension bakom linjerna hägrar den i vår inre uppfattning.

Kanske är det är det här de båda ändarna av ordet ”dröm” sluter sig samman till en cirkel. För vad skulle annars vara en högre önskan, en svåruppnåelig vision, än uppnåendet av ett tillstånd att kunna forma världen likt lera, att bryta sig loss från fast mark och nå det okända undermedvetna. Drömmen så som önskan, tycks ju trots allt vara strävan efter det för stunden orealistiska. Att en dag befinna sig i en annan verklighet, där ändamålet är uppfyllt och man lyckats skulptera den prefererade livssituationen. Inte minst blir detta som mest märkbart när man betraktar barnets drömmar – drömmar som, till skillnad från den vuxna människans, inte begränsats ännu av kraven på realism. För barnet blir allt möjligt, alla fantasifoster potentiellt verkliga. Det placerar barnet än närmare det sovande drömtillståndet. Först i vuxen ålder ter sig diskrepansen mellan dagdröm och nattdröm så markant att våra definitioner flyter ifrån varandra och blir homonyma. Kanske är det ett missförstånd byggt kring rationalisering av vardagens hämmande rigiditet.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Filosofi, Kultur

2 responses to “Drömmar

  1. Snygg bild och välskriven text.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s